tisdag 25 februari 2014

Tillbaka till Japan.

Vi lämnade körsbärsblommen 2008 med en enda tanke. Vi vill tillbaka. I maj 2010 landade vi åter i Tokyo, den här gången för att gifta oss. Efter en kort men högtidlig ceremoni på svenska ambassaden, skålade vi i sherry och åkte till Happo-En som är en liten, vacker och urgammal japansk trädgård mitt i Tokyo. Där plåtade vi bröllopsbilder och mötte Misao som var vår guide de här dagarna. Det blev en hel del trädgård även denna gång. Vi besökte vi Nezo museet för att se deras samling av antika målade japanska skärmväggar. Men den stora behållningen var den djungelliknande trädgården där irisarna blommade som en blå flod. En rundvandring med Misao i Tokyos gamla kvarter innehöll både en fantastisk lunch på en Tonkatsurestaurang och ett besök i en närliggande park, så typiskt japansk med den ständiga närvaron av vatten och de formklippta träden och buskarna. Bröllopsfesten? Den hade vi självklart i vår egen trädgård.

Back to Japan. In 2010 we traveled back to Japan again. This time to get married at the Swedish Embassy in Tokyo. The wedding photos was taken in Happo-En, a small but magical and ancient Japanese garden in the middle of Tokyo. Lots of love to our fenomenal guide Misao!












söndag 23 februari 2014

Japan 2008.

Att vi skulle resa till Japan var självklart. Vi hade båda länge drömt om att få uppleva den japanska kulturen, maten, trädgårdarna. Lika nyfikna på det nya trendskapande som det urgamla. Vi reste i början av april 2008, mitt i körsbärsblommen och landade i Tokyo. Första mötet med japansk trädgård var Shinjuku Goyen, en helt fantastisk park mitt i centrala Tokyo. Överallt i parken stod människor och fotograferade körsbärsblom. Efter fem hektiska dagar reste vi till Hakone, där vi badade i varma källor och bodde på ett klassiskt Ryokan. Sedan bar det iväg till Takayama, en liten bergsby där tiden hade stått stilla sedan 1700-talet. Där försvann också våren och det föll snö. Sista stoppet var Kyoto där vi besökte tempel och trädgårdar. Om Tokyo speglar det nya Japan är Kyoto det gamla. Upplevelsen av japanska trädgårdar är svår att beskriva. De berör. Så minutiöst planerade och hårt regisserade men ändå helt spontana och naturliga. Varenda sten känns självklar, vartenda träd har hittat sin egen unika form. Inget känns tvingat.

Japan 2008. We had long talked about traveling to Japan to experience Japanese culture, food and of course gardens. In 2008 the dream came true and we spent an amazing time in Tokyo, Hakone, Takayama and Kyoto. The pictures are mainly from Tokyo and Kyoto.









torsdag 20 februari 2014

Tallen som reste från kust till kust.

Den lilla vindpinade tallen hittade vi omkullblåst med rötterna i vädret påsken 2008 i Strömstad. Räddas måste den, så vi stoppade ner den i en tillfällig kruka hemma hos Marias föräldrar där den fick övervintra. 2009 körde vi den 60 mil till ostkusten, planterade den i vår trädgård och höll tummarna.

The pine that traveled from coast to coast. We found the little pine severely storm ravaged with it's roots bare when we visited Maria's parents in Strömstad. It had to be saved. One year later we planted it in our garden, where it thrives.


2010. Rabatter och odlingsbäddar.

Våren 2010 anlade vi vår första stora perennrabatt. I en vid halvcirkel sträckte den sig utanför köksterrassen. Echinacea, kransveronika, malört, stäppsalvia, kärleksört, daggkåpa, flocknäva och kantnepeta avlöste varandra. Tanken var att den lika mycket skulle kunna upplevas inifrån terrassen som utifrån trädgården. En kontrasterande halvcirkelformad gång av trampstenar skar rakt igenom för att man också skulle kunna vara mitt i blomsterhavet. Även om vi redan två år senare grävde om den fullständigt, blev det genombrottet för hur vi därefter har arbetat med perennplanteringar.
2010 var det också också odlingspremiär. Fyra upphöjda bäddar producerade rikligt med potatis, sallat, sockerärtor och morötter. Chili och tomater odlade vi i krukor.

2010. The first border. 
















tisdag 18 februari 2014

2009. Spadens år.

I vår trädgård är varje år spadens år. Vi har en fantastisk förmåga att alltid lägga till nya projekt som alltid kräver en mängd grävande. ”När vi ändå har gjort det här, vore det inte också fint att också hinna med det där?” Och så fortsätter det. Fördelen är att vi hinner med en hel del, gräva kan man ju ofta göra långt in i november. Men frågan är nog om inte första året ändå tar priset. Vi kärrade ut tonvis med matjord så att vi kunde så gräsmatta och plantera träd och större buskar för att få en stomme i trädgården. Mot vägen planterade vi en friväxande blandhäck av prakthäggmispel och koreatry. Strax innanför satte vi två flerstammiga japanska bergkörsbär och bredvid carporten en ullungrönn. Det blev också två äppelträd, ett plommon- och ett körsbärsträd. Utanför köket byggde vi en låg terrass i sydvästläge och i anslutning till carporten ett plank som delade av trädgården i ett yttre och ett inre trädgårdsrum.

2009. Year of the spade. In our garden every year contains a lot of digging. But none more so than 2009, the year we started transforming our plot into a garden.








söndag 16 februari 2014

Första planen.

Redan när vi köpte tomten började vi skissa på trädgården. Vilken är den bästa placeringen av huset? Hur ska vi disponera tomten? Eftersom tomten var så långsmal valde vi att skjuta huset långt ner för att maximera söderläget och gavelställa det för att få bättre balans. Starkt influerade av vårt första besök i Japan 2008 (mer om det senare) var planen att anlägga en naturlik trädgård med vindlande gångar och tydlig rumslighet. Inte mycket stämmer överens med trädgårdens utformning idag, men husen står där de står och gångarna vindlar fortfarande.

First Plan. Not much looks as the first design, but we still follow the general idea.


En tomt i Gimmersta.

På vårvintern 2008 köpte vi tomten i Gimmersta. 1045 kvadratmeter i en alldeles unik del av Tyresö. Inbäddat mellan naturreservat med Albysjön inom bekvämt badrocksavstånd och med Uddby gård, som närmsta granne, ligger det lilla området som en dold pärla i Gamla Tyresö. Det är en alldeles speciell känsla i Gimmersta. Kanske beror det på att det är gammal kulturbygd. Människor har bott, verkat och odlat här sedan bronsåldern. Kanske är det den orörda naturen, med Tyrestareservatets obrutna urtidsskogar, sjö och hav kommer natur och djur nära. Helt säkert är det gården, vars kor som man kan höra råma i kvällningen. Gimmersta har en själ som få andra platser.

A lot in Gimmersta. We bought the lot in Gimmersta in late winter 2008. 1045 square meters land in a unique part of Tyresö, Stockholm.